Matematica, Fizica, Astronomie si altele: 2010

miercuri, 17 noiembrie 2010

Baze de numeratie

In prezent exista multe sisteme de numeratie.

Eu nu le cunosc pe toate, insa folosesc sistemul in baza 10 ca majoritatea oamenilor de pe Terra. Acest lucru insemana ca folosesc numerele:0,1,2,3,4,5,6,7,8 si 9.
In domeniul informaticii se foloseste sistemul binar. Acest lucru inseamna ca folosesc numerele 0 si 1.
Mai jos am sa prezint o mica explicatie.

De exemplu consideram numarul 365.
In baza 10 se descompune in felul urmator:

365 = 3*10²+6*10¹+5*10⁰

Tradus in baza 2 se transforma in

101101101 = 1*2⁸+0*2⁷+1*2⁶+1*2⁵+0*2⁴+1*2³+1*2²+0*2¹+1*2⁰

Sisteme sunt:
- binar, unde se folosesc numerele 0 si 1;
- ternar, unde se folosesc numerele 0,1 si 2;
- cuaternar, unde se folosesc numerele 0,1,2 si 3;
- octal, unde se folosesc numerele 0,1,2,3,4,5,6 si 7;
- zecimal, unde se folosesc numerele 0,1,2,3,4,5,6,7,8 si 9;
- duodecimal, unde se folosesc numerele 0,1,2,3,4,5,6,7,8, 9, A si B;
- hexazecimal, unde se folosesc numerele 0,1,2,3,4,5,6,7,8, 9, A, B, C, D, E si F;
- vigesimal(baza 20);
- sexazecimal(baza 60).

In afara bazelor de numeratie cu cifre arabe si litere romane exista o multitudine de moduri de cifre si litere.
Puteti intra aici si veti gasi marea majoritate a sistemelor de numeratie, alfabet si cifre din toate colturile lumii.

marți, 16 noiembrie 2010

Black holes

Nasa a anuntat ieri intr-o conferinta de presa existenta unei gauri negre a carei varsta a fost estimata ca fiind de 30 ani.

Dar ce este o gaura neagra?

Conform Wikipedia aflam ca este "un obiect astronomic limitat de o suprafață în interiorul căreia câmpul gravitațional este atât de puternic, încât nimic nu poate scăpa din interiorul acestei suprafețe, cunoscută și sub denumirea de „orizontul evenimentului”. Nici măcar radiația electromagnetică (de ex. lumina) nu poate scăpa dintr-o gaură neagră, astfel încât interiorul unei găuri negre nu este vizibil, de aici provenind și numele".

Conform NASA obiectul noutatii anuntate ieri de e constituit din ramasitele unei supernove, codificata SN 1979C din galaxia M100 si se afla la o distanta de circa 50 milioane ani-lumina de Terra. Supernova a fost prima data observata in 1979 si astfel avem etatea prezentata de 30 de ani, insa avand in vedere distanta la care se afla putem afirma ca este mult mai in varsta.

Sursa foto: Nasa.gov

Totusi, acest tip de noutati, interesante de altfel, ridica macar o intrebare suplimentara. Si anume: daca umanitatea detine astfel de observatoare capabile sa studieze obiecte astronomice atat de indepartate de Pamant si intr-un mod atat de detaliat, cum de nu reusesc sa ne prezinte o serie de poze mai bune ale Lunii, ale planetei Marte si a altor planete sau sateliti naturali din Sistemul nostru Solar care se intinde pe o distanta de aproximativ 1 an lumina.

luni, 1 noiembrie 2010

Messier 51 - Galaxia Whirlpool

Galaxie spirala - M51 (NGC 5194, NGC 5195)
Distanta : 37000 kly
Constelatia : Cainii de Vanatoare (Canes Venatici)

Sursa foto : astro.uchicago.edu

duminică, 31 octombrie 2010

Messier 50

Roi stelar deschis - M50 (NGC 2323)
Distanta : 3,2 kly
Constelatia : Licornul (Monoceros)

Sursa foto : seds.org

Messier 49

Galaxie eliptica - M49 (NGC 4472)
Distanta : 60000 kly
Constelatia : Fecioara

Sursa foto : seds.org

Messier 48

Roi stelar deschis - M48 (NGC 2548)
Distanta : 1,5 kly
Constelatia : Hidra

Sursa foto : universetoday.com

Messier 47

Roi stelar deschis - M47 (NGC 2422)
Distanta : 1,6 kly
Constelatia : Pupa (Puppis)

Sursa foto : universetoday.com

Messier 46

Roi stelar deschis - M46 (NGC 2437)
Distanta : 5,4 kly
Constelatia : Pupa (Puppis)

Sursa foto : seds.org

Messier 45 - Pleiadele

Roi stelar deschis - M45
Distanta : 0,4 kly
Constelatia : Taur

Sursa foto : universetoday.com

sâmbătă, 30 octombrie 2010

Messier 44 - Beehive Cluster (Praesepe)

Roi stelar deschis - M44 (NGC 2632)
Distanta : 0,6 kly
Constelatia : Rac

Sursa foto : astrophoto.net

Messier 43 - Nebuloasa lui De Mairan

Nebuloasa regiune H II - M43 (NGC 1982)
Distanta : 1,3 kly
Constelatia : Orion

Sursa foto : thebigphoto.com

Messier 42 - Nebuloasa Orion

Nebuloasa regiune H II - M42 (NGC 1976)
Distanta : 1,3 kly
Constelatia : Orion

Sursa foto : astrophoto.net

Messier 41

Roi stelar deschis - M41 (NGC 2287)
Distanta : 2,3 kly
Constelatia : Cainele Mare

Sursa foto : astronomycentral.co.uk

Messier 40 - Winnecke 4

Stea dubla WNC4 - M40
Distanta : 0,5 kly
Constelatia : Carul Mare (Ursa Mare)

Sursa foto : universetoday.com

Messier 39

Roi stelar deschis - M39 (NGC 7092)
Distanta : 0.8 kly
Constelatia : Lebada

Sursa foto : astrofoto.ca

Messier 38

Roi stelar deschis - M38 (NGC 1912)
Distanta : 4,2 kly
Constelatia : Auriga

Sursa foto : seds.org

vineri, 29 octombrie 2010

Messier 37

Roi stelar deschis - M37 (NGC 2099)
Distanta : 4,6 kly
Constelatia : Auriga

Sursa foto : skyledge.net

Messier 36

Roi stelar deschis - M36 (NGC 1960)
Distanta : 4,1 kly
Constelatia : Auriga

Sursa foto : astrofoto.ca

Messier 35

Roi stelar deschis - M35 (NGC 2168)
Distanta : 2.8 kly
Constelatia : Gemeni

Sursa foto : seds.org

Messier 34

Roi stelar deschis - M34 (NGC 1039)
Distanta : 1,4 kly
Constelatia : Perseu

Sursa foto: autostarsuite.net

luni, 25 octombrie 2010

Rörelse av månen

10.000 Visitors Aniversary

Jag har haft en diskussion med någon som låtsas vara en bra astronom. Diskussionen handlade om rörelse av månen runt sin axel.

Vi utgår från det faktum att Månen i hela sin existens visade bara ett ansikte till jorden. Anledningen är, enligt min vän, att månen har en rullande rörelse runt jorden i vilken tid det är bara en rotation runt sin axel. Du hittar samma åsikt i många artiklar om astronomi.

Jag bifogar en bild för att få även en bild av fenomenet.

Jag färgade i rött inför månen för att visa vad som i verkligheten. Under en hel rörelse runt jorden kan vi se bara en del av det, som jag har beskrivit i ett tidigare inlägg.

Från detta faktum kan vi säga att:
- en bil som är i en rondell har en roterande rörelse runt grönområdet i rondellen, men också en rotation rörelse runt sin axel (på fordonet);
- en idrottsman som körs på ett spår på arenan har en roterande rörelse längs spåret runt fältet, men också en rotation rörelse runt hans axel.

I fråga om månen, av bilen och idrottsman saker förblir densamma från min synvinkel.

För att vara mer explicit tar vi idrottarens exempel. Han har en roterande rörelse på banan - det är rätt. Han har en rotation rörelse runt hans axel...Det är relativ från min synvinkel. Eftersom från fältet kan du bara se en del av honom. Om observatören är på planen han kommer att se samma ansikte idrottsman. I förhållande till publiken han har en rotation runt sin egen axel. En observatör från arenan står se alla delar av idrottare, till skillnad från den som är på fältet.

Den grundläggande idén med astronomer som stöder att vi kan se endast en del av månen är att under 29 dagar (ungefär) den roterar runt hela jorden och runt sin axel. Vad jag säger är att månen kan ha någon hastighet runt jorden så länge det visar bara en del mot oss. Det kan även flytta snabbare eller långsammare eftersom det är samma sak med den del som vi kan se från jorden.

Dessa saker får mig att tänka på det faktum att månen skiljer sig från andra naturliga satelliter. Har en stark vilja att visa oss endast på en del av det. Kan det vara konstlat göras?!